55 sekunder. Två mål. The end.
Tranås stod för en insats som man snabbt kommer lägga till handlingarna. Man åkte till Järfälla för en sak och det var tre poäng. Det var heller inte mycket mer än det som man stod för under fredagskvällen. 66% i numerärt överläge räcker långt i vilken serie som helst. Spelar man någorlunda hyfsat i fem mot fem så tenderar det att leda till vinst.
Trogna till sitt system, till sitt grundspel, så löste man det här. Samtidigt får man nog se det här som en återställare efter festen mot Vita Hästen. Till varje reaktion finns en motreaktion, och precis så var det den här kvällen. Stabilteten och kanske stressfriheten var nycklar i den här drabbningen. Järfälla var aldrig riktigt nära att hota Tranås ikväll, men så fort det fanns en tillstymmelse till syre i hemmalaget såg man snabbt till att döda den.
Finns det något att oroa sig för? Är det inte lite för lugnt?
Både jag och nej. Man gör precis det som krävs av laget, varken mer eller mindre. Den klassiska serielunken har infunnit sig på allvar. Det som imponerar i det hänseendet är att Tranås fortsätter att ta poäng, och de flesta fall, full pott. Man behöver inte lägga något större värde i det som supporter. Man tar det lite för givet dessvärre, men det räcker med att kolla på konkurrenterna för att inse storheten i det.
Vita Hästen slår Kungälv med 2–0 efter mycket möda och stort bevär. Karlskrona behövde 53 minuter för att skilja Nyköping från alla poäng i deras match. Samtliga av dessa tre lag möter alltså lag i den motsatta delen av tabellen, och det är bara Tranås som tämligen enkelt och utan att förta sig kan avfärda sina motståndare utan tvivel. Man ska inte läsa in för mycket i siffror, men visst är det en märkbar skillnad.
Matchens 3 bästa
- Pontus Eklöf – Tre mål och nu mer delad poämgliga ledare med Karlskronas Lukas Sjöblom med 24 poäng. Karln snittar alltså nästan två poäng per match hittills. Det är starka papper. Han bidrar med mycket mer än poängen men att göra det samtidigt som han gör allt annat understryker är att han är en superstjärna i den här ligan.
- Karl Jonsson – Stabiliteten själv. Gör det svåra enkelt. Vid de få tillf’llen det började osa runt Massot så visade han att det är is som rinner i hans vener. VCerkar ta steg för varje match som går, men det är balansen och stabiliteten som står ut. Han har tagit stora steg sedan förra säsongen är redan nu på god väg att tangera hela förra säsongens poängskörd efter en tredjedel av serien.
- Oscar Lilja – Ställde till det vid något tillfälle men han kompenserar det med rörligheten. Speed kills är defintivt något som personifierar hans spelstil.
Om författaren
